Tranamerikansk värme
Vi visste egenligen inte vad det var för film vi skulle se. Hade bara som hastigast hört något gott om den och läst raderna på bioaffischen innan vi köpte biljettern. När vi två timmar senare gick ut i den skymmande Stockholmskvällen mådde vi bara gott.
Transamerika är en udda roadmovie om Bree i LA som har fått alla tillstånd som krävs och har en en dryg vecka kvar till sin efterlängtade första könsbytesoperation. Då ringer telefon och hon får veta att han är far till en moderslös son som som sitter i tonårshäktet i New York.
Sonen lever i samhällets bottenskikt och vill även han till Kalifornien. Bree (som inte talar om vem hon är )köper en bil och så drar paret iväg på en tur tvärs över USA. Det är en resa som rymmer tårar, leenden, skratt och ilska. En resa med stora famnar, förnekelse, fördomar och hårda slag. Men framför allt en resa om mänsklighet och värme.
Och trots att man mår gott av den är den långt ifrån de enkla feelgood-filmerna som ger välmående för stunden och inget mer. En film att ta med bästa vännen på eller den som har en inskränkt syn på hur andra människor ska leva sina liv.
Transamerika är en udda roadmovie om Bree i LA som har fått alla tillstånd som krävs och har en en dryg vecka kvar till sin efterlängtade första könsbytesoperation. Då ringer telefon och hon får veta att han är far till en moderslös son som som sitter i tonårshäktet i New York.
Sonen lever i samhällets bottenskikt och vill även han till Kalifornien. Bree (som inte talar om vem hon är )köper en bil och så drar paret iväg på en tur tvärs över USA. Det är en resa som rymmer tårar, leenden, skratt och ilska. En resa med stora famnar, förnekelse, fördomar och hårda slag. Men framför allt en resa om mänsklighet och värme.
Och trots att man mår gott av den är den långt ifrån de enkla feelgood-filmerna som ger välmående för stunden och inget mer. En film att ta med bästa vännen på eller den som har en inskränkt syn på hur andra människor ska leva sina liv.
Kommentarer:
Trackback