Sporten slog ut det mesta andra i nyhetsväg.

För första gången har jag varit likgiltig under ett OS - inte ens hockeyn lyckades hetsa upp mig. Såg inte finalen utan satt med en kompis på ett ganska öde fik i en stad men lika öde gator.  Att sedan fel lag vann bekommer mig inte mycket det heller.  Är med andra ord inte ledsen för att det tar slut  nu.

Hörde däremot ett inslag i Rapport som fick mig att fundera på två saker. Det första var att ett OS-guld slår ut allt annat som förstanyhet. Inte ens fågelinfluensan rår på det, varken i etermedia eller på löpsedlar. För ett par veckor hade de franska fåglarna skapat krigsrubriker.

Det andra är hur  talkörerna hos guldfirarna vid Sergel påminde om nynazistiska dito.  Ingen jämförelse i något annat avseende, men rösterna var lika mässande och osjungade röster och tog om  samma korta ramså gång efter gång efter gång. Sådär som det brukar låta i inslag där nassarna är med. Lite läskigt på något sätt.

Det  lät varken som segerglädje, -fest eller - lycka i mina öron., snarare motsatsen. Hoppas att de såg lyckliga ut , det vet jag inte eftersom jag inte tittade utan bara lyssnade på reportaget. .   


Kommentarer:

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits