Helis hörna

Ibland räcker inte orden att beskriva det jag känner, som nu. Blir förtvivlad,arg, ledsen och mer därtill av dagens värsta nyhet. Den om grabbarna som utsatt en ung tjej för tortyrliknande sexuella övergrepp och spelat in det med mobilen. Det skedde i september och vem flickan är vet inte polisen, men antagligen många andra; den som äger mobilen och många av de som fått/sett filmen. För jag tror inte ett ögonblick på att grabbarna hållit den för sig själva.

Så hon har med stor sannolikhet upplevt övergreppet gång efter gång efter gång. Genom viskningar när hon passerat i korridoren i  plugget, genoom råa kommentarer och tillmälen av de som inte nöjt sig med att viska. Hon är den som utsatts för övergrepp, men tyvärr är jag inte övertygad om att alla ser det så i de ungas värld.  För hade det varit det, ja då hade händelsen uppdagats snabbare och då hade polisen sluppit fundera över vem hon är. Hoppas innerligt att hon kan identifieras och få allt det stöd hon behöver.

Det är hon som bär skammen, inte grabbarna. Det är hon som gjort sig "förtjänt" att kallas hora och bli behandlad som hon blivit. Det visar forskarrapporter, intervjustudier och inte minst K.  Wennstams bok  "Flickan och skulden", om våldtäkter och gruppvåldtäkter. I den skriver hon om ett liknande övergrepp, ungas syn på den och vad som händ efter.

Oavsett det, vad är det som fick dessa unga män att tortera denna flicka (och en förståndshandikappad man som visar i en annan film i mobilen)?  Och vad är det som får människor som får vetskap om dåden att vara lojala med gärningsmännen istället för offren? 
För det är sant det som Martin Luther King sa: "Det är inte bara de ondas handling, utan även de godas tystnad."