Svenskt Näringsliv gnäller igen

Elektrikerfacket har varslat om övertidsblockad och Svenskt Näringsliv gnäller över att det är fel. De tycker att facket
skaffar sig kontroll över arbetsgivarens möjligheter att leda arbetet och driva företaget. Men hur tänker de då? Arbetsgivaren har väl all makt i världen (och ansvar för den delen) att planera jobbet så att det inte uppstår övertid. Och därmed kan de se till att en blockad mot övertid får minsta möjliga fackliga effekt.

Två exempel på taskig journalistik

Mindre än tio timmar efter att Leijonborg sagt att han avgår i höst sitter han i Aktuellts studio. Reportern avslutar intervjun med att fråga vad han tänker göra när han avgått. Leijonborg har inget direkt svar så hon upprepar frågan gång efter gång. Men hur kunde hon tro att han hade nåt svar på det - han hade antagligen knappt hunnit fatta att han ska avgå vid det laget. 

På tisdag morgon basunerar SVTs morgonteve att det nu börjar klarna i efterträdarfrågan i fp. Då har det gått mindre än ett dygn sedan Leijonborg sagt att han avgår. Eftersom Cecilia Malmborg säger nej är  vägen för Björklund jämnad enligt teves nyheter. Att valberedningen förlängt nomineringstiden nämns inte alls.

Nyhetstempot snurrar snabbare än handlingeni vilken handkamerafilmad teveserie som helst. Hjärnsläpp eller bara kass journalistik?

Länkat till
http://intressant.se/intressant

Jag håller på Björklund!

När Carl Bildt avgick höll jag tummarna för att Per Unckel skulle bli hans efterträdare. Jag tyckte att hans överlägsna uppenbarelse var lika illa som den politik moderaterna står för. Av samma skäl håller jag på Jan Björklund. Jag gillar inte folkpartiets batongpolitik. Och även om hans militanta attityd verkar funka i skolfrågor, så tror jag inte att den i längden lockar väljare i särskilt  många andra sammanhang.


Fel på fördelningen

Det kvittar om det handlar om att köpa en handväska eller en golfklubba för trettiotusen . För mig visar bådadera att det är något fel på fördelningen av pengar i samhället när man en del kan slanta upp det utan att det svider i pluskan medan andra lever på gröt sista veckan före lön. Ännu mer groteskt blir det om man ser det i ett ännu vidare perspektiv. Tjugo procent av alla människor har totalt mindre än dollar om dagen att leva för.

Ännu viktigare att välja rätt i nian


"Som ett led i arbetet att skapa ett sammanhållet och rättvist studiestödssystem, avser regeringen att avskaffa bidrag till korttidsstudier, KTB. Sedan den 1 januari 2007 utgår inte längre statligt stöd till den uppsökande verksamhet som bedrivs av fackliga och andra organisationer. Analogt med att stödet till den uppsökande verksamheten har upphört, föreslås att bidrag till korttidsstudier avskaffas. Det har även ansetts orättvist att vissa fackliga organisationer, LO och TCO, har valts ut för att hantera stödet." Så skriver folkpartisterna på utbildningsdepartementet.  

För mig är rättvisa att få stöd efter behov och de är väl de vuxna med lägst utbildning som har det största behovet att utbilda sig.

Avskaffandet av KTB går i samma riktning som resten av den borgerliga utbildningspolitiken. Alla som går gymnasiet orkar inte och behöver inte få högskolebehörighet säger de. Sedan tar de bort den andra chansen till fortsatt utbildning längre fram i livet. De minskar medlen till Komvux och tar bort möjligheten att komma in på högskola med yrkeslivserfarenhet, sk 25:4-orna. Så det gäller verkligen att välja rätt i nian annars kan det stå en dyrt längre fram i livet.



Även om det svider i borgarna att det är LO ch TCO som administerar KTB, så är det inte ett slag mot facket att dra in det. Förlorarna är de vuxna med sämst utbildning. Fram tills nu är det många som tack vare stödet vågat pröva på utbildning i vuxen ålder och sedan fått mersmak och fortsatt vidare. Undrar hur mycket det "nya arbetarpartiet" kommer att slåss för att arbetarna ska ha den möjligheten kvar?
 
Samtidigt kan jag inte låta bli att fascineras av regeringens logik. Först tar de bort uppsökarpengarna och sedan tar de det som intäkt att ta bort korttidsstudiestödet.


Borgarna gillar inte höjda kvinnolöner

I årets avtalsrörelse satsar LO-förbunden på att uppnå jämställda löner. Även om jag inte hört de säga det,, så verkar borgarna gilla könsdiskriminerande löner. För i vårproppen skriver de att  lönerna ökar för mycket i årets avtalsrörelse. Fast det kanske i första hand är en kritik mot att de lägsta-lönerna höjs (vilka i och för sig är oftast är kvinnor som har.) eftersom Reinfeldts politik går ut på att minska densamma.


Det är också minst sagt märkligt att regeringen mitt under pågående avtalsrörelse går ut och har uppfattningar om avtalen. Det visar bara att det deras snack om svenska modellen där löner förhandlas fram mellan fria parter på arbetsmarknaden är rätt mycket struntprat. Annars skulle de låta avtalsrörelsen gå i mål innan de kommenterade den.

länkat till
http://intressant.se/intressant

Introverta flickor får klara sig själv?

Jag hoppas hoppas hoppas att historien om tjejen i gårdagens Uppdrag Granskning är ett undantag. Men tyvärr vågar jag inte tro att det är så.Flickan var själv undrade över hur ingen såg för det fanns ju signaler som bara larmade rött hela tiden. Om inget annat så borde hennes totala frånvaro från skolan i åttan fått andra än bara skolpersonalen att reagera. Det är tur att hon verkat ha kommit till en bra familj och jag håller tummarna för att det går väl för henne i livet trots de hemska åren hon genomlevt.

Jag tror att både klass och kön spelar roll i myndighetsmänniskornas agerande. Det påverkar i det mesta andra i våra liv. Flickan i programmet, liksom många andra med henne,  kostar samhället kortsiktigt mindre pengar om myndigheterna inte gör något. De vandaliserar sällan, slår inte sönder fönster, bränner inte  skolor, snor bilar eller misshandlar andra. Min erfarenhet att det är lätt att blunda för introverta flickor som betalar sitt lidande själva genom att skadas av vuxenvärlden och genom att skada sig själv .  Kommer de sedan från samhällets baksida är det ännu lättare för myndighetsfolk att titta bort ännu mer eller kanske till och med fördöma.

Heder dock åt alla de som kämpar för dessa utsatta ungars rätt . Jag vet att det finns många människor inom de sociala myndigheterna och utanför dem som gör ett suveränt jobb. För de som sätter sin egen bekvämlighet och budgeten åt sidan och fatta beslut om att omhänderta barn som far illa. Problemet idag är inte
att det omhändertas för många barn, utan att man fegar ut för att man är rädd att göra fel och bli uthängd av pressen (då också)

Länkat till 
http://intressant.se/intressant

Myndig vid 18 men inte i borgarnas a-kassa

I borgarnas värld är man myndig vid 18 men inte i arbetslivet., om Littorins förslag blir verklighet.  För nu vill han ändra på a-kassereglerna (igen) för de som är under 24 år. Om jag fattat rätt ska ersättningsreglerna för dem bli sämre än för de som är äldre. Undrar om de föreslår att  under-25-åringarna som jobbar och är med i a-kassan ska betala en lägre avgift än de äldre...

Borgarna fortsätter också på sin linje att inte längre utgå från individ i ersättningsreglerna. På samma sätt som man redan har ändrat i övriga ersättningsregler för a-kassan,  blandar man in familjen även den här gången. Den som är under 24 år och har barn ska få högre ersättning än de barnlösa i samma årgångar.

Den svenska modellen bygger på individ, inte kärnfamilj, som minsta enhet. Det tycker jag att den ska fortsätta göra. Har man tjänat in arbets- och medlemsvillkor så ska  man med lika villkor vara berättigad till ersättning om man blir arbetslös, vare sig man är 21 eller 49, har åtta barn eller inga. Lika behandling brukar sådant kallas.

Länkat till 
http://intressant.se/intressant


2 400yrkesord och nästan lika mycket stolthet

När jag hörde "Tar du pinnen på trean?" första gången hade jag inte en blekaste aning om vad jag skulle göra. Men lärde mig snabbt att jag skulle ta beställning av den ensamma gästen vid bord tre. Steg för steg inlemmade sig andra ord som nollbong, trunka, bädda och sitta i skiten i mitt ordförråd. Ett av de sista branschorden jag lärde mig var grisfrukost. Så sa vi på finlandsbåten, lite för att vi började i svinottan och mycket  för att det mest liknade en en sådan när ett par tusen pax skulle trycka i sig mat samtidigt.

I den senaste upplagan av Hotell- och Restaurangfackets krogordbok
"Galoschjesus och frukostflingorna" finns det ordet med.  För mig med många år i krogsvängen är den som ett kinderägg, tre saker på en gång. Historia, igenkännande och nyheter.

Krogspråket har många år på nacken och som alla andra språk ändrar det sig i takt med tiden. Galoschjesus sa vi inte när jag började jobba och vad jag minns hade frukostflingorna inte hunnit bli  ett begrepp då jag gjorde en kort sväng på hotellkrog.  Då sa vi fortfarande frukostservis om de som alltid jobbade morgonpasset.

Boken är uppdelad i tiotalet kapitel, som yrken, arbetstider och arbetslokaler. Genom att bläddra och läsa lite här och där minns jag den  yrkesstolthet jag kände som servitris. Framförallt alla de kvällar när man inte fick en minuts paus under fem-sex timmar och lyckades göra gästerna nöjda. Då när man tryckte sig ett par bloss eller en mattugga bakom kulisserna, samtidigt som man plockade fram kaffekoppar till något av borden. Men minns också vilka ord vi kunde använda om de alltid missnöjda gästerna som tog ut sina frustrationer på oss eller de som såg ner på oss av ohejdad vana. Och hur hierarkisk världen även krogvärlden i sig var, både ombord och i land. Även om hackordningen minskade under åren var den  given.

Att jobba på krog har sällan räknats som högstatus. Jobben har setts mer som tillfälliga i brist på annat än som något man vill hålla på med länge. Hoppas nutidens kocklandslag och sommelierer kan bidra till att uppvärdera jobben som inte alls är så enkla som många tror. Att vem som helst hur lätt som helst fixar det är nys.  Det krävs hög stresströskel och tålamod kombinerat med förmåga att var a proffsig och ta sig tid samtidigt, logistisk talang för att jobbet ska flyta i jäkten och en frisk kropp - det är tusentals kilo av mat, porslin, dukar, kastruller som ska bäras på varje dag. 

De  som har blivit kvar länge har ofta setts som skumma av omgivningen. Har själv varit med om en arbetsgivare som sa att all serveringspersonal antingen är horor eller tjuvar ,och gäster som i stort sett tagit för givet att man hänger med i hytten efter att middagsnotan är betald.

Kanske är det kombinationen av stress och andras nedvärderande syn som stärkt både  yrkesstoltheten och  hierarkin. Den förtryckte blir den "bästa" förtryckaren sa Leif Blomman Blomberg under sin tid som integrationsminister. Och kanske är det just samma faktorer som skapat det egna språket., tillsammans med ett behov av att pysa ut stressen. För även om de flesta branscher har sina egna uttryck så undrar jag om andra har så många ord som i sin mustighet beskriver just det .

Nollbong: handskriven lapp istället för maskinstämplad bong som lämnades till spritkassörskan
Trunka: dela på försäljning och/eller på dricks
Bädda:  duka fram glas och bestick eller förbereda undertallrikar till såsskålar och potatiskarotter
Sitta i skiten: inte hinna med
Galoschjesus: rockvaktmästare som på den tiden det användes galoscher även hade till uppgift att hålla reda på densamma.

Länkat till http://intressant.se/intressant


hits