Vilket Södertälje?
Vet inte riktigt vad jag tycker om Göran Rosenbergs film om återkomsten till sin gamla och min fortfarandevarande hemstad. Jag känner varken igen bilden om hur det var då eller hur det är nu.
Han gör också det klassiska som för många andra före honom. Ungefär så har sa han: Det är cirka 25 procent som har invandrarbakgrund. Här i Ronna bor assyrierna. Vet inte hur många journalister/debattörer jag läst/hört säga meningar i samma anda. De inleds med att tala om hur många som har invandrarbakgrund för att avslutas med att tala om (problem) utomeuropeiska invandrare. Det minsta man kan kräva är att man räknar med samma storhet i båda ändarna. Ganska i slutet av programmet kommer GR på den andra så gott som lika stora invandrargruppen, den finska. Att blanda in ytterligare nationaliteter krånglar väl till det för mycket...
Hans bild om ett homogent samhälle då är inte min. Min familj tillhörde den mest konstiga gruppen som fanns till buds när vi kom hit. Epitetet finndjävel var lika vanligt då som svartskalle idag och Ronna kallades Lilla Finland. Vi "finnungar" lärde oss svenska rätt fort medan många av föräldragenerationen är närmast analfabeter på svenska. Jobben krävde inte språk och svenska är inte lätt att lära sig om man aldrig har någon att prata det med. Och så avvek vi inte nämnvärt vad gäller utseende...
GRs bild om dagens Tälje är enögd. Men det som skrämde mig var de ungas röster om hur man håller sig på sin kant. Tror dock att man lätt hittar motsatsen och politiken är inte homogen - de flesta partier har folk med namn som är svåra att stava till. Men det spelar ingen roll - det handlar inte om ett nollsummespel där det ena kan kvittas mot det andra. Jag tror däremot att det handlar om utanförskap oavsett etnicitet.
Det var knegarkillar som fick ordet i teve - många har det knepigt i plugget och bleka utsikter att få jobb -inte alls lika enkelt som det var för deras föräldrar. Det brukar också vara knegarkillar som röstar på nationalistpartier. Här i stan har Nd två mandat - och deras "hangarounds" går inte klädda i Armani eller kör BMW. En del av de med assyriska rötter gör det och snor jobben och tjejerna. Det vill säga i stort sett samma argument som under raggarbataljerna i slutet på sjuttiotalet.
Boendesegregationen är en bov, men den har också klasstecken. Precis som många finnar flyttade från Ronna och gjorde som det så elegant heter boendekarriär, så fanns det svenskar som inte gjorde detsamma. Nu ser vi samma sak och de som blir kvar är de som inte har några alternativ - de som står längst ner på klasstrappan.(Ronna är inte ett sådant område- det har ett mycket sämre rykte än det förtjänar).. Och då vänder arbetarklassens grabbar sin ilska mot det håll som de förmår, inte åt det håll som det borde. Fattig blir fattigs fiende.
Sen att det finns en massa fördomar hos medelklassen - ingenting nytt det heller.
Han gör också det klassiska som för många andra före honom. Ungefär så har sa han: Det är cirka 25 procent som har invandrarbakgrund. Här i Ronna bor assyrierna. Vet inte hur många journalister/debattörer jag läst/hört säga meningar i samma anda. De inleds med att tala om hur många som har invandrarbakgrund för att avslutas med att tala om (problem) utomeuropeiska invandrare. Det minsta man kan kräva är att man räknar med samma storhet i båda ändarna. Ganska i slutet av programmet kommer GR på den andra så gott som lika stora invandrargruppen, den finska. Att blanda in ytterligare nationaliteter krånglar väl till det för mycket...
Hans bild om ett homogent samhälle då är inte min. Min familj tillhörde den mest konstiga gruppen som fanns till buds när vi kom hit. Epitetet finndjävel var lika vanligt då som svartskalle idag och Ronna kallades Lilla Finland. Vi "finnungar" lärde oss svenska rätt fort medan många av föräldragenerationen är närmast analfabeter på svenska. Jobben krävde inte språk och svenska är inte lätt att lära sig om man aldrig har någon att prata det med. Och så avvek vi inte nämnvärt vad gäller utseende...
GRs bild om dagens Tälje är enögd. Men det som skrämde mig var de ungas röster om hur man håller sig på sin kant. Tror dock att man lätt hittar motsatsen och politiken är inte homogen - de flesta partier har folk med namn som är svåra att stava till. Men det spelar ingen roll - det handlar inte om ett nollsummespel där det ena kan kvittas mot det andra. Jag tror däremot att det handlar om utanförskap oavsett etnicitet.
Det var knegarkillar som fick ordet i teve - många har det knepigt i plugget och bleka utsikter att få jobb -inte alls lika enkelt som det var för deras föräldrar. Det brukar också vara knegarkillar som röstar på nationalistpartier. Här i stan har Nd två mandat - och deras "hangarounds" går inte klädda i Armani eller kör BMW. En del av de med assyriska rötter gör det och snor jobben och tjejerna. Det vill säga i stort sett samma argument som under raggarbataljerna i slutet på sjuttiotalet.
Boendesegregationen är en bov, men den har också klasstecken. Precis som många finnar flyttade från Ronna och gjorde som det så elegant heter boendekarriär, så fanns det svenskar som inte gjorde detsamma. Nu ser vi samma sak och de som blir kvar är de som inte har några alternativ - de som står längst ner på klasstrappan.(Ronna är inte ett sådant område- det har ett mycket sämre rykte än det förtjänar).. Och då vänder arbetarklassens grabbar sin ilska mot det håll som de förmår, inte åt det håll som det borde. Fattig blir fattigs fiende.
Sen att det finns en massa fördomar hos medelklassen - ingenting nytt det heller.
Kommentarer:
Trackback