Gör det mindre ont för att man är känd?
Det är som om det handlar om en annan sort än vi andra. Som om de andra är till för oss i första hand. Så att vi kan gotta oss i andras elände runt fikaborden och känna oss nöjda med våra egna liv. Då vill ingen tänka på att på att de vars liv hängs ut inte är robotar. För då slipper vi störa våra tankar med att sorg, saknad och ångest antagligen gör precis lika ont i dessa människor.
Ingen kan göra allt, men alla kan låta bli att klicka sig in på de sk nöjes- och nyhetssidorna som gottar sig i andras olycka.
En av dem är skyldig
Det står i fet rubrikstil över bilder på två namngivna män. Ingenstans i nyhetstexten hittar jag någon som säger något som understödjer rubrikens påstående. Det mest intressanta skriver reporter Jens Kärrman i slutet av artikel: "Minst en av männen är oskyldig." Hur tänkte den som satte rubriken och hur tänkte Anders Gerdin, ansvarig utgivare, när han godkände bildpubliceringen på två kanske oskyldiga personer?
Länkat till http://intressant.se/intressant
Organisering för en globalisering på människors villkor
Ekonomisk teori har aldrig sagt att alla är vinner på ökad globalisering. Den säger att vinnarna kan kompensera de som kommer sämre ut. Ungefär så sa Joseph Stiglitz, tidigare nobelpristagare i ekonomi, vid ett seminarium i LO-huset en dag i början av december.
Men att kunna göra är inte samma sak som att också göra. Varken i dagens tid av globalisering eller under tidigare år. Rättigheter i arbetslivet har aldrig i första hand kommit till av godhet eller vilja att dela med sig. Det har handlat om att människor slagit sig samman för att kräva rättigheter, alltsedan sedan man tog den första fajten för att få rätt att bilda fria fackföreningar.
Den kampen drivs fortfarande i många länder; av arbetarna i skofabriker i de ekonomiska frizonerna på Sri Lanka eller av dem som jobbar i leksaksindustrin i Thailand. Det är fler länder som har vägrat att underteckna ILOs konventioner om rätten för fri organisering och förhandlingsrätt än som har skrivit under den som förbjuder barnarbete.
Att vi i västvärlden har haft kampanjer och synliggjort barnarbete har givetvis bidragit till att det har minskat. Konsumentmakt ska inte underskattas och fyller en viktig funktion i det outsinliga arbetet för en bättre värld för alla. Den har bidragit till att många företag, som HM och Indiska har uppförandekoder för arbetare i den fattigare delen av världen. De skickar sina egna kontrollanter till leverantörer och underleverantörer en gång om året för att kontrollera efterlevnaden. Det kan låta bra.
Tills man vänder på perspektivet. Vilket skulle du själv föredra? Att det kom en kontrollant från Kina eller Indien en gång om året och frågade om reglerna - som arbetsgivaren ensidigt bestämt - följs på arbetsplatsen. Eller att ditt fack förhandlar fram ett kollektivavtal med arbetsgivaren, och vars efterlevnad kan kollas varenda dag på året?
Den gemensamma fackliga organiseringen är den starkaste motkraften mot marknadens och kapitalets opersonliga hårdhet. Det är också därför många odemokratiska eller högerinriktade regeringar är mot att sådana får bildas. Det är av just det skälet fackligt aktiva i bland annat Colombia misshandlas och mördas. Av samma orsak har det amerikanska företaget Walmart en strategi för att strypa minsta tendens till facklig aktivitet i dess linda.
Hur stort hot marknadens företrädare tycker att det är, kan man också med jämna mellanrum läsa på borgerliga ledarsidor. Där skriver de om det osolidariska svenska facket som vill hindra andra eu-medborgare att komma hit och jobba. Skribenterna vet att det inte är sant, att facket kräver lika villkor oavsett vem som gör jobbet, men det struntar de i. Målet, lönekonkurrens, är överordnat för högern.
Vi lever i en globaliserad värld. Det betyder inte att vi ska tro på alla de som använder ordet globalisering som täckmantel för att minska löntagarnas makt i arbetslivet, i både Sverige och i andra länder. Däremot påverkar ett lands politiska beslut andra länders vardag snabbare än förut. Det kan handla om försämrad a-kassa, ekonomiska frizoner utan rättigheter, och skatteparadis där kapital kan gömmas undan.
Men det kan faktiskt lika gärna handla om beslut som leder till det bättre för det stora folkflertalet på jorden. Men det gör sig inte själv, utan kräver globala strategier. Medan kapitalet för sig relativt fritt internationellt, finns ingen politiskt arena på samma nivå. Att det skulle skapas en sådan den närmaste framtiden, låter inte troligt.
Som jag ser det, är den enda kraften mot globaliseringens negativa sidor den internationella fackliga rörelsen.
För att facket ska vara en motkraft att räkna med i framtiden måste vi agera både nationellt och internationellt. Ett steg till en ökad facklig enighet över gränserna togs i november då två fackliga internationaler slog ihop sig till en enda med 168 miljoner medlemmar.
Men det finns fler steg att ta. Det är minst lika viktigt att vi samlas tiotusental runt om i Sverige för att manifestera mot urholkning av a-kassan som att vi står upp för textilarbetarna på Sri Lanka, som kämpar för att få bilda fackklubbar. Lika viktigt att vi tar kampen för att höja våra löner här som att vi är med och jobbar för att sjöfolket på bekvämlighetsflaggade båtar får ut den lön de har rätt till. Och inte minst, att vi samarbetar med alla andra om vill ha en annan globalisering än den vi har idag.
Helt enkelt, att vi tillsammans kämpar för att vinnarna ska kompensera de som kommer sämre ut. En annan värld är möjlig, och vi ska inte underskatta kraften när folket kommer på fötter. Se bara på Latinamerika. Lula, facklig kämpe under diktaturen i Brasilien, valdes till president med rekordsiffror 2002. Sedan dess har folk i land efter land fått nog, rest sig upp och ställt sig samman. Det lämnar inte ens G8-ländernas ledare oberörda.
Länkad till http://intressant.se/intressant
Trygghet a´la Littorin
"Tryggheten sitter i att man får en fast anställning." Med de orden avslutade S-Å Littorin sin medverkan i söndagens Agenda. Är det därför borgarna ska riva upp den lag som skulle givit många av de hundratusentals tillfälligt anställda större chans till fast jobb?
Länkad till http://intressant.se/intressant
Välj rätt utbildning vid 15 och bliv vid ditt val
De senaste dagarna har den borgerliga utbildningspolitiken visat sig steg för steg.
Först kom den om att gymnasiet ska göras om. Eller rättare sagt, ta stegen tillbaka till den där man utbildar till återvändsgrändar. Alla ska inte längre läsa ämnen så att de ger högskolekompetens. De som läser yrkesförberedande program kommer inte att göra det. Ingen nyhet - såhär har åtminstone fp tyckt hyfsat länge.
Sedan kom beskedet om att man drar in pengar för den kommunala vuxenutbildningen. Inte heller det någon nyhet för den som har lite koll på Leijonborgs parti.
Det senaste som kom ut från utbildningsdepartementet är att det ska bli färre som kommer in på högskola genom 25:4-kvoten. Alltså svårare för de som är över 25 år men har minst 4 års arbetslivserfarenhet. Nyhet, nä inte det heller.
Med borgerlig politik gäller det för 15-16-åringar att göra rätt gymnasieval. Om man har minsta tanke på att någon gång läsa vidare gäller det att sky allt som har med yrkesförberedande eller lärling att göra. Det gäller att se till att blir högskolebehörig när man har den första chansen.
För med minskade möjligheter till vuxenstudier och krympande värdering av arbetslivserfarenheter ser den andra chansen att bli mer hypotetiskt än något annat.
Länkat till http://intressant.se/intressant
Datorer eller städartiklar
Några få rader i budgetproppen handlar om att det ska bli dyrare att ha hemdator via arbetsgivaren. Sådant ska skatten höjas på. Ingen stor sak i det stora hela, men kanske en signal. Eftersom varje hundralapp betyder mer för den som har taskigt med pengar, så det kommer att kännas mest för de som har minst tillgång till IT och datorer på jobbet.
Breda kunskaper även i data och IT är är med lyfter Sverige som kunskapsnation och ökar vår konkurrenskraft. Men för många vars enda möjlighet att förkovra sig i datakunskaper finns i hemmet blir det dyrare att hänga med. Samtidigt aviserar man skattelättnader för hushållstjänster. Och hur är det nu det brukar låta, att vi ska konkurrera med hög kompetens eller med låga löner....
Länkat till http://intressant.se/intressant
Arbetslöshetsförsäkringen och moderaterna
I praktisk politik är det tydligen inte lika viktigt, iallafall inte när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. Den ska göras obligatorisk om m får bestämma. Alla som jobbar måste vara med. Deras valfrihet består i att individen får bestämma i vilken av a-kassorna man ska vara med. Sedan höjer de individens avgift och försämrar villkoren för denna obligatoriska försäkring.
Hur det kommer att påverka lönenivåer , villkoren i arbetslivet och skapa orättvisa kommenterar jag inte den här gången. Nu handlar det om en fråga som knappast synts när a-kassan debatterats. Nämligen varifrån arbetslöshetsförsäkringens pengar kommer( utöver de avgifter som de som är med i den betalar). Det är inte från skattemedel slantarna trillar in.
Nej, ersättningen från a-kassan finansieras till största del med en arbetsmarknadsavgift om knappt 4,5 procent. En stor del av det är utrymme som man i avtalsförhandlingar avstått från att lägga på lönen för att istället lägga på en klok arbetslöshetsförsäkring. Och den avgiften täcker gott och väl kostnaderna för försäkringen.
Mig veterligt finns inga förslag om att försämringarna i a-kassan ska ge motsvarande sänkning av nämnda avgift. Högern säger att de vill spara tio miljarder i försäkringen. I klartext betyder det att de vill använda pengarna som avgiften ger till något annat än det de är avsedda för. Det är inte utan att ordet konfiskation dyker upp på näthinnan.
Länkat till http://intressant.se/iintressant
Ingen elit enligt Bildt
Läser Bildt-citatet i dagens SvD när han kommenterar ministrarnas svartjobbsanvändande: "Det visar väl att vi inte inte är rekryterade ur någon elit, som har råd att göra det här" (Anlita vit arbetskraft).
Nej just det! Vilken normal knegare som helst kan identifiera sig med deras inkomster och verkligen känna sympati för alla de i regeringen som har det så taskigt ställt.
Ingen av de tjänar mindre än en halv miljon om året. visar SRs sammanställning.Stegö-Chilo t ex har en liten månadslön på över 50 000 pix. Bildt själv måste få det att gå ihop i slutet av månaden med bara 190 000 att röra sig med. Minus skatt förstås. Det måste sannerligen vara ett tufft beting och dessutom försöka fixa det månad efter månad efter månad.
Vad sägs om att starta en insamling?
Länkat till http://intressant.se/intressant
.
En licensfuskare till i regeringen
Tobias Billström har inte heller betalt tevelicens av politiska skäl - han gillar inte SvT sa han nyss på ekot. Men nu har han kommit till insikt och förstått att samhällets lagar gäller även för honom. Undrar om han gjort det om han inte blivit minister.
Ytterligare en moderat som tycker att det har rätt att ställa sig utanför de demokratiskt beslutade reglerna i samhället. Det rimmar dåligt med ropen om lag, ordning och flera poliser, men samtidigt förklarar deras beteenden varför de så starkt förordar just sådant. De tar helt enkelt sin egen bristande rättsmoral och utgår från att det är det normala.
Länkat till http://intressant.se/intressant
Från svartjobb till licensmitning
Det är lite komiskt att det är just kulturministern som inte har betalat tevelicens sedan början av nittiotalet. Hennes förklaring om att hon flyttat in och ut ur Sverige lika krystat dålig som kollegans om dåliga inkomster. Det enda som hade klingat mer falskt är att hon skyllt på ungdomligt oförstånd. Att teveanmälan kom in dagarna före hon skulle tillträda, liknar mer egennytta än förståelse för varför man ska betala. Som de 90 procent som gör det idag.
Om jag slår ihop att hon inte betalat vitt för jobb med licensfusket , blir det en bild av en person som har ett synsätt som jag inte gillar. En som står över det som gäller för alla andra, trots att det är demokratiskt beslutat. Som utan problem kan låta andra betala det som man själv är med och nyttjar. Och samtidigt som hon inte ser några fel med sitt eget handlande, har hon krävt mer kontroll och högre krav på de som fuskar - men då har det alltid handlat om de andra, de av en annan sort..
Undrar vad Reinfeldt tänkter om sina ministerutnämningar en dag som denna?
Länkat till http://intressant.se/intressant
Svartstäd 2: Inte råd trots miljoninkomst
Tappar hakan när jag läser TT-meddelandet om Borelius inkomster under den tid hon anlitade svart arbetskraft. Tillsammmans med sambon, tillika barnens far, snodde de ihop över 16 miljoner under nittotalet. Inte direkt så att de behövt leva på skorpor och vatten. Trots det hade de inte råd med vita löner för de som jobbade hemma hos dem.
Borelius svar är att hon och sambon hade skilda ekonomier och barnomsorgen var hennes ansvar. Hur krystat låter inte det. Och om nu hennes pengar inte räckte - undrar om fadern hade vägrat att låna ut en slant för att barnen skulle ha det bra?
En insändarskribentei SvD idag liknar det, liksom jag, vid stöld . Hon tycker att Borelius ska betala tillbaka värdet av det hon undanhållit från de som jobbat hos henne, t ex pension. Jag kan bara hålla med!
2006-10-10
Svarthjälp trots miljoninkomster
Stockholm (TT)
Nyblivna handelsministern Maria Borelius och hennes man tjänade tillsammans 16,7 miljoner kronor under 1990-talet, de år då handelsministern inte ansåg sig ha råd att betala de barnflickor hon anlitade vitt.
Det har Expressen räknat ut efter att ha granskat parets deklarationer under 1990-talet. Maken var den som tjänade mest, eller sammanlagt 12,9 miljoner under 1990-talet. Maria Borelius var egenföretagare och deklarerade för sammanlagt 3,8 miljoner kronor mellan åren 1990—1999.
Handelsministerns förklaring till att hon i helgen sagt att hon inte hade råd att betala familjens barnflickor vitt är att hon och hennes man hade helt skilda ekonomier och att hon som egenföretagare hade låga eller normala inkomster. Att betala för barnflickan låg på hennes lott.
Länkat till http://intressant.se/intressant
Svartstäd eller mätta mun efter matsäck?
Två av de nya ministrarna har betalat svarta löner. Den ena väljer anfall är bästa försvar och säger att om det är fel så får ni väl avsätta mig. Den andra ursäkter det med många barn och taskig ekonomi. Att hon inte hade råd att betala vitt. Ska man skratta eller gråta?
Med ett sådant resonemang kan man ursäkta mycket. Gratisåka tåget till Göteborg om man vill dit men inte har råd. Helt sonika sno böcker på bibblan för att pengarna inte räcker till att köpa egna. Plocka morgontidningen ur någon annans brevlåda för att prenumerationen blev för dyr.
Eller så kan man ju inrätta sitt liv efter de ekonomiska förutsättningar man har.Men sådant verkar inte vara viktigt för varken de två ministrarna eller för Reinfeldt. Hans goddag yxskaft-svar var att de inte levt sina liv utifrån förutsättningar att de skulle granskas på det sätt som ministrar granskas. Det gör inte mina polare heller, men de anpassar likafullt utgifter efter inkomster.
Länkat till http://intressant.se/intressant
Räcker inte 10 former?
Reinfeldt sa i sin lååånga regeringsförklaring att det måste bli lättare att anställa. Bildt var snabbt ute och sa att lagen om anställningsskydd måste ändras. Att han får stöd av Olofsson är ingen nyhet. Det har hon ju upprepat de senaste åren.
Vad är problemet? Idag finns runt tio former där man kan anställa på viss tid och runt vart sjunde jobb har en deadline, dvs är tidsbegränsade. Det visar väl att det inte är svårt att anställa folk på kortare perioder om man så vill och behöver.
Nu tror jag att det inte är anställningsdelen Bildt och Olofsson har bekymmer med, utan när det ska sägas upp. Det är inte heller svårt att göra idag. Om det vore det, ja då fanns knappast hundratusentals arbetslösa, eller? Arbetsgivare kan säga upp när det blir arbetsbrist, vilken han/hon i stort sett har hela makten över när det blir det.
Men inte arbetsgivaren får inte välja ut vem som ska sluta. Det bestäms av turordningsreglerna i lagen om man inte lyckas övertyga facket om att det krävs undantag ifrån dem. Det är det som skaver i dessa borgare.
Länkat till http://intressant.se/intressant
Hederspris till World Social forums initiativtagare
Chico Whitaker Ferreira, Brasilien tilldeas Right Liveliihoods hederspirs. Han är initiativtagare till World social forum, det årliga möte som utgör kontrast till det möte som varje år håll i Davos med världens rikaste, World economic forum.
Det första World blir det sjätte gången WSF ordnas .Då blir det samling på en ny kontinent, Afrika och närmare bestämt i Kenya. Där samlas som tidigare gånger folkrörelser från hela världen till en öppen plats för reflektion, möten och debatter. På plats finns kritiker av nyliberal ekonomi och dagens världsordning, organisationer som vill visa demokratiska alternativ och diskutera visioner. Det är organisationer för jordbrukare, fackföreningar, miljörörelser, och andra globala rättviseorganisationer .
Med andra ord, en salig blandning av folk och organisationer med olika erfarenheter av globaliseringens baksida. Med olika möjligheter att göra sina röster hörda på hemmaplan och i världen. Med varierande synsätt på vad som ska göras. Men oavsett olikheter, det är likheterna som förenar. Viljan och kraften att göra skillnad och skapa förändring. Det känns gott i magen!
Länkat till http://intressant.se/intressant.se
Right Livelihood-priset instiftades 1980 av den svensk-tyske journalisten och filatelisten Jakob von Uexkull, "för att hedra och stödja praktiska lösningar på världens mest akuta problem". Vem som helst får nominera pristagare. I juryn som utser pristagarna sitter cirka tio personer från olika länder.
Muller om lägre löner
Igår presenterade Svenskt Näringsliv en rapport om att lägre löner till några skapar flera jobb. Den sa det inte just så, men det är vad det betyder. Att de lägsta löner nainte ska höjas för att jobbens skull och att det ändå är så få som har de låga löner så länge, så då spelar det inte heller någon större roll.
Hörde en av LOs ekonomer i radion och han raserade teorin om jobb rätt enkelt. Han sa att om det stämde, ja då borde de länder inom EU som har låga minimilöner ha lägre arbetslöshet än Sverige, och så är det inte.
Jag tror att näringslivet bullrar inför nästa års kommande avtalsrörelse. I den för tre år sedan var kollektivavtalens lägsta löner ett av LO-förbundens gemensamma krav. De är sådana krav som Sv Näringsliv redan nu vill mota i grind. För de vet att avtalens lägsta löner är viktigare för långt fler än de som har dem. De har betydelse för hela lönebildningen. Inte minst när a-kassans ersättningsnivåer sänks. Något som i hög grad påverkar de lägsta lönerna på arbetsmarknaden.
Att arbetgivarna laddar hårt nu är inte underligt. Med alla borgarnas löften om fler i arbete, oavsett förmåga, vädrar de morgonluft i fråga om att kunna pressa lönerna nedåt.
Det är bara genom kollektivavtal de som lägsta lönenivåerna kan garanteras. Och det är bara genom starka sådana som vi slipper se en nedåtgående lönespiral för alla de som inte har en stark individuell position på arbetsmarknaden. Det blir med andra ord en tuff uppgift för facket i vårens stora avtalsrörelse.
Länkat till http://intressant.se/intressant
Några ljusglimtar i valmörkret
Skulle ljuga om jag sa att jag gillar att det blir en borgerlig regering. Känns mest tomt och trist såhär dagen efter. Men snart nog byts vakuumet till kampvilja och om fyra år blir det skifte igen.
Det är inte bara borgarvinsten som skapar olust. SDs framgångar skrämmer. Hemma ökar Nd något och verkar få en vågmästarroll. Det ställer krav på oss i de andra partierna. Och vi måste ta det på allvar - det har aldrig funkat att tiga ihjäl ideér, oavsett hur dumma de är. Nu är det dags att diskutera människovärde och människosyn i breda lager - det är så vi kan visa skillnaderna.
Trots mörkret känns det bra att valdeltagande ökade något i min hemstad, även om det fortfarande är för lågt för att vara bra. Det känns skönt i magen att sossarna ökade i en och annan kommun. Bra också att sd inte nådde fram till riksdagen. Sthlms stads valutslag om trängselskatter faller mig i smaken och tycker att det är de rösterna som ska avgöra och inga andra. De som pendlar ut och in med bil tar inte med sig sina avgaser hem.
Valaffischerna ger andra budskap än alliansens munnar
De fyra borgerliga går till val på en gemensam politik - det säger de i varje tänkbart sammanhang. Men om man läser valaffischerna ser det inte alls ut på samma sätt. Åtminstone inte för hälften av dem.
På Kd:s basunerar ut sänkt bensinskatt - det finns inte med i någon överenskommelse
Fp tjatar på om sitt språktest - det dissades väl av alliansen?
Varför är det ingen som frågar de om det? Och varför är det ingen som frågar moderaterna hur de på stortavlor kan skrika ut att alla ska få 1000 kronor mer när det bara blir hälften? Kanske är det så liten skillnad för Reinfeldt & co att det kvittar. Men för den barnflicka som jobbade hos dem lär det betyda mycket. Centerns affischer däremot är det inte mycket att orda om. Kan bara erinra mig en. Det var något med on och off. Får mig att undra vem det är som behöver en kurs i svenska...
Idag blir det sista rycket i den här valrörelsen med storsamling i solskenet på ett av stadens torg. Ytterligare en chans att prata om det är som viktigt med en och annan väljare.
Länkad till http://intressant.se/intressant
Reinfeldts egen tolkning av lönenivåer
Enligt Åsa Keller som är ordförande för Hemserviceföretagens branschorganisation skulle lönen varit kring 90 kronor i timmen, om det följt kollektivavtalets regler. Toivo Öhman, arbetsrättsjurist som knappast kan kopplas till de fackliga leden anser att lönen för en barnflicka (inte au-pair) hos paret Reinfeldt strider mot god sed på arbetsmarknaden.
Reinfeldts försvar: Han räknar värdet av kost och logi annorlunda är programmet. Så var det med trovärdigheten i talet om anständiga löner och vettiga kollektivavtal.
Länkad till http://intressant.se/intressant
Nedräkning (för folkpartiet?)
Frågan är hur länge de kan göra det. Det handlar om minst sagt grova påståenden. Stämmer de eller stämmer de inte? Ingen högoddsare att Leijonborg kommer att säga att han hellre talar om de viktiga frågorna. Men även den här soppan är viktig att reda ut. Återigen - hur ser ledarskapet ut i folkpartiet - de strävar faktiskt efter ledarskap för hela landet.
För egen del ska jag fortsätta att prata om den politik jag föredrar med de väljare jag träffar. Och givetvis om att det är viktigt att rösta. Den är en av de få gångerna när alla myndigas röster har precis samma värde. Det lär bli spännande på söndag men det känns fortfarande som vinnaren finns i röd ringhörna.
Anfall är bästa försvar
Jag pratar också hellre om det som påverkar människors möjlighet att leva goda liv när jag pratar politik än skandaler. Men ställer man till de tsjälv och samtidigt går till val på att man är det mest trovärdiga alternativet för Sveriges framtid - ja då ska man inte gnälla för att just trovärdigheten granskas.
Att Leijonborg, hans parti- och allianskompisar undviker att svara på frågor soppan är lätt att begripa. Liksom att skylla på sossarnas säkerhetsbrister eller att gnälla på att det blivit polisanmält. Taktiken anfall är bästa försvar är inget nytt under solen.
Den minnesgode kommer ihåg att sossarna välkomnade Reinfeldts polisanmälan. Den minnesgode kan inte heller ha glömt LLs indignerade tonfall när han pratade om lågvattenmärke och sossekultur. De andra i alliansen var inte heller de så tystlåtna som de är idag. Men strunt i det.
Faktum är att LL inte varit sanningsenlig. Han var inte luddig utan han avstod från att säga det han visste. För mina brorsbarn är det att ljuga.
Att sedan skylla på mediadrev och pressad situation gör det egentligen ännu värre. Om han inte grejar detta med kallt huvud hur ska han kunna vara med och leda Sverige om det bränner till?
Om inte det räcker: Han är dessutom partiledare för det parti som mässar om moral. Om fusk, brott ,ordning och reda. Hur trovärdigt låter det när partiets främsta företrädare skyller ifrån sig?
Därför tycker jag inte han ska slippa undan med ursäkten att det är få dagar kvar till valet. Tvärtom - vi pratar om en som kandiderar till att vara med och leda landet. Och han har ju faktiskt själv valt att agera som han har gjort.
För min del ska jag "knacka dörr" i ikväll och prata politik . Om det som skiljer vänster från höger , om att inte ta från de fattiga och ge till de rika. För visst tusan spelar det roll vilka partier det är som styr de följande fyra åren. Allra mest för de som har de tunnaste plånböckerna.